“Vi kommer att avskaffa förmögenhetsskatten i år”

Posted by admin on mars 28, 2007 in Nyheter

Statsminister Fredrik Reinfeldt med övriga alliansledare: Begränsat avdrag för privat pensionssparande finansierar slopad förmögenhetsskatt redan från 2007. Förmögenhetsskatten avskaffas redan i år. Förslaget läggs fram i vårpropositionen. Vi gör det för att vi ser ett behov av att öka tillgången till riskvilligt kapital, men även för att vi ser skatten som godtycklig. Finansieringen sker delvis genom att avdraget för privat pensionssparande maximeras till 12 000 kr per person och år. Vi kommer därmed att med god marginal klara målet om överskott i de offentliga finanserna. Det skriver statsminister Fredrik Reinfeldt tillsammans med övriga partiledare i alliansen, statsråden Maud Olofsson, Lars Leijonborg och Göran Hägglund.

Allians för Sverige gick till val på att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Vi ville bryta det utanförskap som gradvis vuxit sig stort och som innebär att över en miljon människor i dag tvingas leva av olika ersättningssystem.

Sedan vi tillträdde har alliansregeringen genomfört en rad reformer som syftar till att minska utanförskapet, att skapa utrymme för mer välfärd och att öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag. Vid årsskiftet infördes det så kallade jobbskatteavdraget som framför allt ger människor med låga eller normala arbetsinkomster mer pengar kvar i plånboken varje månad. Vår ambition är att gå vidare med ytterligare skattesänkningar särskilt riktade till dessa, så att till exempel en vanlig LO-arbetare ska ha ungefär tusen kronor mer i månaden. Med samma mål för ögonen har vi tydliggjort arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen.

Färsk statistik visar att svensk ekonomi växer i mycket snabb takt samtidigt som sysselsättningen ökar. Allt fler företag anställer och arbetslösheten sjunker snabbare än väntat. Den utvecklingen ska vi vårda och ta till vara så att vi ytterligare kan stärka den samhällsekonomiska grund som välfärden vilar på. Det är också viktigt att ytterligare förbättra matchningen mellan dem som söker jobb och de lediga platser som finns.

När ekonomin växer snabbt är det samtidigt viktigt att hålla fast vid en återhållsam finanspolitik. Ska vi kunna nå framgång och åstadkomma bestående förbättringar på den svenska arbetsmarknaden och för svensk ekonomi krävs det att vi för en långsiktigt ansvarsfull politik. Det kan inte nog understrykas.

Även om konjunkturen är stark och utvecklingen på arbetsmarknaden god så är sysselsättningen fortfarande alltför låg. Bland de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden är situationen särskilt allvarlig. Arbetslösheten bland unga i Sverige har under en rad år tillåtits öka och var 2006 som årsgenomsnitt 13,7 procent, jämfört med 5,4 procent för arbetskraften som helhet. Etableringsåldern, det vill säga den ålder där 75 procent av en åldersgrupp har jobb, har stigit påtagligt bland unga, för att i dag ligga på 28 år.

Det är också ett misslyckande att arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund är så hög, betydligt högre än bland inrikes födda. 2006 var andelen sysselsatta i denna grupp bara 64,7 procent vilket ska jämföras med 76,7 procent för inrikes födda. Efter årtionden av misslyckad integrationspolitik krävs en tydlig omläggning av politiken så att fler ges en chans till jobb.

I den kommande vårpropositionen kommer alliansregeringen att presentera ytterligare förslag som förstärker vår jobbpolitik. Den starka konjunkturen innebär en möjlighet för många att få ett jobb. Samtidigt vet vi att högkonjunkturen inte räcker som draglok för att hjälpa dem som befinner sig allra längst från arbetsmarknaden. Därför kommer vi nu att föreslå en rad reformer som framför allt riktar sig till dem som är i störst behov av stöd för att komma i arbete.

Grunden för en verklig jobbtillväxt är investeringar i ett växande företagande. Därför är det bekymmersamt att svensk ekonomi under många år har upplevt en låg investeringsnivå. Vi ser det inte minst i att uppfinningar och innovationer som gjorts i Sverige har kommersialiserats i andra länder, för att leda till nya företag och arbetstillfällen där i stället för här. En faktor som sannolikt bidragit till denna negativa utveckling är den bristande tillgången på riskkapital, bland annat orsakad av den höga svenska kapitalbeskattningen i form av förmögenhetsskatten.

Bakom varje framgångsrikt företag finns det någon eller några som varit beredda att investera och riskera kapital. I Sverige finns ett stort behov av att öka tillgången på denna typ av riskvilligt kapital, inte för kapitalägarnas skull, utan för att det ska kunna skapas förutsättningar för fler jobb och ökad välfärd i vårt land. Mycket tyder på att förmögenhetsskatten utgör ett hinder för en sådan utveckling.

I takt med att den svenska ekonomin har öppnats mot omvärlden har förmögenhetsskattens påverkan på ekonomin förändrats så att den i dag är långt mer skadlig än den var tidigare. Förmögenhetsskatten är i dag en skatt som ofta och på goda grunder uppfattas som godtycklig. I praktiken har den utvecklats till en frivillig skatt för dem med stora kapitaltillgångar, som genom utlandsdispositioner helt kan undvika att betala förmögenhetsskatt. Det finns även en mängd undantag för vilka tillgångar som beskattas.

Det är förknippat med stor osäkerhet att göra uppskattningar av det kapital som av skatteskäl placerats utanför Sveriges gränser. Enligt Skatteverket befinner sig svenskt kapital motsvarande minst 500 miljarder kronor i utlandet, men mycket talar för att det kan röra sig om långt större belopp. Det är pengar som om de togs hem skulle kunna investeras för att skapa arbete och välfärd i Sverige.

Som ett led i vår breda satsning på Sveriges småföretagande kommer vi i samband med vårpropositionen att lägga ett förslag om att avskaffa förmögenhetsskatten redan 2007. Vi gör det för att vi ser ett behov av att öka tillgången på riskvilligt kapital, men även för att vi ser skatten som godtycklig. Det är vår förhoppning att vi därmed kan ge skjuts åt viljan att investera i Sverige för att på så sätt lägga grund för nya, växande företag och förutsättningar för fler nya jobb. Att avskaffa förmögenhetsskatten är således en långsiktig och viktig del i vårt reformarbete för att bryta utanförskapet.

Det handlar också om att möta skattekonkurrensen från länder i vår närhet. Vid sidan av Sverige är det nu bara fyra av OECD:s trettio medlemsländer som har kvar en beskattning av förmögenhet. Finland, Nederländerna och Island är alla exempel på länder som under senare år avskaffat sin förmögenhetsskatt. Vi menar att Sverige skulle missgynnas av att inte följa deras exempel.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten innebär att ett av våra gemensamma vallöften uppfylls och det samtidigt som vi med god marginal klarar målet om överskott i de offentliga finanserna. Delvis sker finansieringen genom att avdraget för privat pensionssparande maximeras till 12 000 kronor per person och år.

Att det finns ett sannolikt samband mellan ett avskaffande av förmögenhetsskatten och jobbskapande är något som det funnits bred konsensus kring i den svenska debatten. Exempelvis föreslog bland annat den tidigare LO-ekonomen P-O Edin i januari 2005 ett slopande av skatten i en rapport till finansdepartementet. Förslaget har också under flera år drivits från flera organisationer med koppling till svenskt företagande. Att vi nu avskaffar förmögenhetsskatten handlar om att vi vill få kapital att åter söka sig till Sverige, men också om att hejda en sedan lång tid pågående kapitalflykt.

Konkurrensen från vår omvärld ökar i spåren av globaliseringen. Avgörande för att kunna möta utmaningen på bästa sätt är att vi kan agera utifrån en stabil och stark grund. För oss är det ett Sverige där vi har full sysselsättning, sunda offentliga finanser samt gynnsamma förutsättningar för företag att starta och växa.

Källa: Dn.se